Så här fungerar registret

Till Ledprotesregistret samlas data in om bakgrundsfaktorer hos patienterna och om operationen. Ett viktigt resultatmått ger enkäter som patienter besvarar före och efter operation. Ett annat viktigt resultatmått är hur hög andel av operationerna som måste göras om. Flera kategorier av vårdpersonal deltar i insamlingen av data. Inmatningen i registrets webbformulär sker på klinikerna.

Resultat från registret är tillgängliga på flera sätt. Varje år publicerar Ledprotesregistret en årsrapport. Data redovisas också online med filtreringsmöjligheter på denna hemsida under rubriken Statistik. Dessutom levereras data på beställning till flera intressenter, till exempel implantattillverkare, implantatleverantörer och olika vårdgivare. Implantatföretagen har också möjlighet att få tillgång till en särskild hemsida som redovisar data om insatta implantat. Data i Ledprotesregistret används primärt för kvalitetsarbete men även för forskning.

Höftprotesoperation

En helprotes har lårbenshals, lårbenshuvud och ledskål. Cirka 20 000 patienter i Sverige får varje år helproteser insatta. Då är orsaken oftast artros och operationen är planerad. En halvprotes har bara lårbenshals och lårbenshuvud, men inte ledskål. Cirka 4 000 patienter får halvproteser och då på grund av lårbensbrott. Dessa patienter opereras akut. Dessutom registreras varje år cirka 2 400 omoperationer efter hel- eller halvprotesoperation.

Alla enheter som opererar in höftproteser i Sverige rapporterar till Ledprotesregistret. En mycket hög andel av de patienter som opereras finns med i registret. Den senaste siffran är från 2019 och visar att täckningsgraden för helproteser är 98,4 % och för halvproteser 97,2 %. Täckningsgraden räknas fram med hjälp av patientregistret hos Socialstyrelsen.

Knäprotesoperation

En totalprotes (TKA) med eller utan knäskålsdel inkluderar knäledens alla tre delar, lårben, underben och knäskål. Cirka 15 000 totalprotesoperationer registreras årligen. Orsaken till operation är oftast artros. En halvprotes (UKA) inkluderar knäledens inre eller yttre del. UKA på den inre delen av knäleden är vanligast och även här är orsaken till operation oftast artros. Cirka 1 800 halvprotesoperationer registrerades 2019. Knäprotesoperationer är i stort sett alltid planerade.

Det finns också andra typer av knäproteser som inkluderar hela eller delar av knäleden men de används i mindre utsträckning. Dessutom registreras varje år drygt 1 000 omoperationer med knäproteser.

Alla enheter som opererar in knäproteser i Sverige rapporterar till Ledprotesregistret och de flesta av operationerna finns med i registret. Den senaste siffran är från 2019 och visar att täckningsgraden för knäprotesoperationer är drygt 97 %. Täckningsgraden räknas fram med hjälp av patientregistret hos Socialstyrelsen.

Knäosteotomi

Knäosteotomi är en ledsparande operation som kan utföras med olika tekniker och metoder. Operationen görs för att avlasta den skadade ledytan i knäleden eller för att korrigera en felställning. Knäosteotomi används vanligtvis för yngre och/eller fysiskt aktiva patienter med artros på den inre eller yttre delen av knäleden men också för att korrigera medfödda eller förvärvade felställningar i lårbenet eller underbenet, instabilitet och lokala broskskador. Tibiaosteotomi (osteotomi strax under knäleden) var standardbehandlingen för ensidig artros innan de moderna knäproteserna blev allt vanligare. Femurosteotomi (osteotomi strax ovan knäleden) är relativt ovanligt i Sverige och används främst vi artros på utsidan i knäleden eller vid svårare felställning.

Knäosteotomier började registreras 2013 och det registreras cirka 200 knäosteotomier per år. Täckningsgraden för knäosteotomier är svårare att uppskatta än för knä- och höftprotesoperationer då åtgärdskoderna används till flera andra typer av osteotomier på underbenet och lårbenet. Täckningsgraden de senaste åren har dock uppskattats till 76-87 %.